Kommentar til stadgarne

Version til print (pdf 3,3 Mb)
Retur til stadgar

2007-09-07
KOMMENTAR TILL STADGARNA
Vid hänvisning till lagrum avser SFL lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Till ingressen
SFL innehåller tvingande regler för föreningsförvaltningen och stadgarnas innehåll. Genom bestämmelser i stadgarna kan föreningsmedlemmarna dock i vissa hänseenden avvika från SFL. I SFL anges i vilka situationer stadgarna får innehålla avvikelser från lagen.

Till § l
Huvudregeln ar att om en samfällighetsförening nybildas, skall föreningens firma innehålla ordet samfällighetsförening (29§SFL). Firman skall tydligt skilja sig från andra firmor som ar registrerade hos den statliga Lantmäterimyndigheten. Detta galler även när en vägsamfällighet eller en vägförening upplöses och ersätts av en samfällighetsförening samt när en förvaltning enligt bysamfällighetslagen eller LGA ombildas till en samfällighetsförening. Om däremot en vägsamfällighet eller vägförening inte upplöses, utan endast övergår till stadgar enligt SFL, får vägsamfälligheten respektive vägföreningen behålla sin gamla firma (9 § lagen [1997:620]om upphävande av lagen [1939:608] om enskilda vågar).

Till § 2
Samfällighetsförenings ändamål ar att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. Samfällighetsförening får ej driva verksamhet som ar främmande för det ändamål som samfälligheten skall tillgodose (18 § SFL). förvaltningen omfattar även fastighet som föreningen ager samt influtna medel vid försäljning.

Alla samfälligheter skall anges uttömmande och på ett sådant sätt att de kan identifieras. Om märksamfällighet eller gemensamhetsanläggning blivit registrerad bor registerbeteckningen anges.

Till § 3
Samfällighets ändamål kan ha bestamts vid lantmäteriförrättning och framgår i så fall av förrättnings handlingarna. Är det vid förrättning bestämda ändamålet oklart eller har det blivit inaktuellt eller har något ändamål inte föreskrivits vid förrättning bor grunderna för förvaltningen preciseras i stadgarna. Stadgar som strider mot förrättningsavgorande kan komma att underkannas vid registreringen.

Till §4
Med delägarfastighet förstås fastighet som har del i samfällighet och med delagare ägaren av delägarfastighet (1 § 2 stycket SFL). För samfällighet enligt lagen (1998:812)om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och den numer upphävda vattenlagen (1983:291) ar dessa definitioner något annorlunda. Medlemmarna i samfällighetsförening utgörs av delägarna i samfällighet (17 § SFL).

Lagens bestämmelser om fastighet ager motsvarande tillämpning på sådan tomtrart. gruva, byggnad eller annan anläggning på ofri grund, naturreservat, som har del i samfällighet enligt 1 § 1 stycket 3 eller 4 SFL. Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderatten tillkommer någon anses vid lagens tilllämpning som fastighetens agare. Som agare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet.

Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt 1§ 1stycket 1 eller 2 SFL skall vid tilllämpning av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens stalle (3 § SFL).

Till § 5
Styrelsen för samfällighetsföreningen skall bestå av en eller flera ledarnoter och ha sitt såte i den ort dår medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Lag (1988:1259).

Till § 6
När skal därtill föreligger, får länsstyrelsen förordna att styrelsen skall bestå av flera ledarnoter an som anges i stadgarna (31 §SFL). Styrelseledamot kan av den som utsett honom skiljas från sitt uppdrag före utgången av den tid för vilken han utsetts (32 §SFL).
Har styrelseledamots uppdrag upphört eller är styrelseledamot förhindrad att utöva uppdraget och ar styrelsen ej ändå beslutför, får länsstyrelsen förordna syssloman i sådan ledamots stalle. Finns av skal som nu sagts icke någon styrelseledamot att tillgå, får sysslomannen ensam handha föreningens angelägenheter och företräde föreningen som styrelse (33 § SFL).

Om ej annat foljer av stadgarna eller av beslut tagna av stämman, får styrelsen utse särskild firmatecknare. Bemyndigande att teckna firma kan av styrelsen när som helst återkallas (34 §SFL).

Uppgift om föreningens postadress, om styrelseledamöternas fullständiga namn, bostads- och postadress och telefon samt om firmatecknare om sådan utsetts skall anmälas till den statliga Lantmäterimyndigheten (26 §SFL).även andring i dessa förhållanden skall anmälas till den statliga Lantmäterimyndigheten (39 §SFL).

Till § 7
Inga kommentarer.

Till § 8
Som styreisens beslut galler den mening om vilken vid styrelsesammanträde de flesta röstande förenar sig. Vid val avgörs lika röstetal genom lottning. I andra frågor galler den mening som biträdes av ordföranden.
Första stycket galler ej,om annat föreskrivs i stadgarna (38§SFL).
Med ledarnot avses även tjänstgörande suppleant.
Tredje stycket avser bl. a. då kontakt tas med brev eller per telefon.

Till § 9
Styrelsen handhar samfällighetens angelägenheter i överensstämmelse med denna lag (SFL), stadgarna och beslut tagna av stämman, i den mån beslutet ej strider mot denna lag (SFL)eller annan författning eller mot stadgarna (35§SFL).

Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet i vilken han har ett väsentligt intresse som strider mot föreningens (36 §SFL).

Styrelsen ar behörig att företräde föreningen i förhållande til1tredje man. Sarnma behörighet tillkommer firmatecknare. Styrelsen och firmatecknaren får dock ej utan stod av stadgarna eller beslut tagna av stämman överlåta eller soka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för lange tid an fem år (37 §SFL).

Bestämmelserna under punkten 5 ar endast avsedd för förening ar med flera samfälligheter eller andra verksamhetsgrenar, i vilka medlemmama har del efter olika andelstal. Bestämmelsen anknyter till 41 §,42 §,45 §,48 §om 60 § SFL.

Till § 10
Revisionen avser räkenskapsperiod. Eftersom räkenskapsperiod inte behöver stämma överens med styrelsen s mandattid, kan styreisens förvaltning komma att revideras i omgångar. Av allmanna rättsregler foljer att till revisor inte får valjas den som ingått i styrelsen under den räkenskapsperiod revisionen avser.

Till §12
Regler om fondering finns i 19 §SFL.

Till § 13
Tiden för ordinarie stämma bor bestämmas så långt efter räkenskapsperiods utgång att revisorerna får tid att revidera och avge revisionsberättelse och styrelsen därefter får tid att kalla till stämma.

Om minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar eller det mindre antal, som kan vara bestämt i stadgarna, hos styrelsen begär att extra föreningsstämma skall hållas och därvid anger de
arenden som skall behandlas, åligger det styrelsen att inom en vecka kalla till sådan stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske.

Sker det ej, utlyser länsstyrelsen stämma på anmälan av medlem (47 § 3 st. SFL).

Till § 14
Kallelse till föreningsstämma sker genom styreisens försorg. I kallelsen anges vilka arenden som skall behandlas på stämman, Underlåter styrelsen att utfärda kallelse till ordinarie föreningsstämma i enlighet med stadgarnas föreskrifter skall länsstyrelsen på anmälan av medlem
utlysa föreningsstämma (47 § SFL).

Till § 15
Inga kommentarer.

Till § 16
Styrelsen ar skyldig att på föreningsstämma lamna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begår och som kan vara av bet ydelse för medlemmarna (50 §SFL).

Över beslut som fattas på föreningsstämma skall genom styreisens försorg föras protokoll, vilket skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman (50 §2 st. SFL).

Talan får föras mot uttaxering (46 §SFL) och stämmobeslut (53 §SFL).

Till § 17
Om föreningens verksamhet ar sådan att den inte ger ekonomiskt överskött bor bestämmelsen utgå.

Till § 18
Den som underlåtit att i rätt tid fullfölja sin bidragsskyldighet får deltaga i förhandlingarna men ej utöva röstätt innan han fullgjort vad han eftersatt (48 §SFL).

Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud, deltaga i behandlingen av angelägenhet, vari han ager ett väsentligt intresse som strider mot föreningens angelägenhet (48 §SFL).

Innehavare av rättighet i delägarfastighet får narv ara och yttra sig vid behandling av fråga som ror hans rätt (48 §SFL).

Röstberättigad medlem, som år närvarande vid föreningsstämma, har, oavsett om han ager en eller flera delägarfastigheter, en röst (huvudtalsmetod). I fråga som har ekonomisk bet ydelse skall medlemmarnas röstetal i stållet beräknas efter delägarfastigheternas andels tal, om medlem begår det. Dock får medlems röstetal ej överstiga en femtedel av det sammanlagda röstetalet för samtliga närvarande röstberättigade medlemmar (49 §SFL) (andelstalsmetod).

Medlems rösträtt kan utövas genom ombud. Ombud får ej företräds mer an en medlem. Som stämmans beslut galler den mening för vilken de flesta röstema avgivits. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning, medan i andra frågor den mening galler som bitrådes av ordföranden. Avvikelse från bestämmelserna om ombud kan dock föreskrivas i stadgarna (49 §SFL).

För beslut att överlåta eller soka inteckning i fast egendom eller upplåta sådan egendom med nyttjanderatt för langre tid an fem år fördras minst två tredjedelar av de avgivna rösterna, om ej annat föreskrivs i stadgarna. (51 §SFL).

Vid omröstning ifråga om andring av föreningens stadgar har varje röstberättigad medlem, oavsett om han ager en eller flera delägarfastigheter, en röst. För beslut om sådan andring fördras minst två tredjedelar av de avgivna röstema. Föreskrivs strängare villkor i stadgarna
skall det galla.

Beslut om stadgeändring skall genom styrelsens försorg genast anmälas för registrering. Vid anmälan skall fogas två bestyrkta avskrifter av protokoll över beslutet. Beslutet får ej tillämpas innan registrering skett (52 §SFL).

Till § 19
Angående innebörden av huvudtalsmetod och andelstalsrnetod, se kommentaren till § 18.

Några i alla sammanhang godtagbara hållpunkter för en jämförelse mellan samfälligheter eller andra verksamhetsgrenar när det galler intresset och ansvaret för gemensamma åtgärder kan knappast uppställas. Om det emellertid ar avgjort hur intresset och ansvaret för den gemensamma åtgärden ar att fördela mellan verksamhetsgrenarna finns en norm för den angivna jämförelsen. Ett sådant avgörande kan åstadkommas genom att i stadgarna bestäms hur kostnadema för viss verksamhet, exempelvis administrationskostnader, skall baras av de olika verksamhetsgrenarna (se prop. 973:160s 578).

Till § 20
Angående tillgänglighållande av protokollet, se kommentaren till §16.

Retur til stadgar